Jag skrev tidigare om Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 3527-14, meddelad 2015-06-25. Domen gällde en kvinna som av Försäkringskassan beviljats assistansersättning. Hon hade cystisk fibros och behövde hjälp dagligen med avancerad andningsgymnastik. Hon drabbades också av lungblödningar och behövde därför tillsyn. Beslutet motiverades med att kvinnan hade behov av ständig och aktiv tillsyn som krävde ingående kunskaper om kvinnan och hennes funktionsnedsättning.

Beslutet överklagades av det allmänna ombudet för socialförsäkringen (utsedd av regeringen för att driva rättsutvecklingen framåt) som ansåg att kvinnan inte hade rätt till assistansersättning. Överklagandet avslogs av såväl förvaltningsrätten som kammarrätten. Målet drevs ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen där överklagandet bifölls.

Högsta förvaltningsdomstolen motiverade domen med att avsikten med det tillägg i lagtexten som tillkom vid behandlingen i socialutskottet om ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” var att tillgodose synpunkter som framförts i flera motioner och som så gott som uteslutande handlade om personer med psykiska funktionshinder (1995/96:SoU15 s 12). Genom att införa en definition av insatsen personlig assistans tydliggjordes vilka hjälpbehov som skulle berättiga till personlig assistans utan att någon grupp som enligt dåvarande rättspraxis omfattades av lagstiftningen skulle uteslutas. Det fanns ingen avsikt att vidga tillämpningsområdet såvitt avsåg vilken typ av behov den enskilde ska behöva hjälp med.

Som jag nämnt tidigare ledde det anförda enligt Högsta förvaltningsdomstolen till slutsatsen att tillägget ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” uteslutande tar sikte på personer med psykiska funktionshinder. Då personen i det aktuella målet inte hade en psykisk funktionsnedsättning kunde hon således inte beviljas assistansersättning.

Försäkringskassan har gjort sin tolkning av domen som innebär att om en funktionshindrad bedöms ha en psykisk funktionsnedsättning ska handläggaren sedan bedöma om den funktionshindrade behöver hjälp med av någon med ingående kunskaper om den funktionshindrade. Utöver detta ska det också finnas en koppling mellan behovet av hjälp av någon med ingående kunskaper och de övriga grundläggande behoven, d.v.s. hjälp med personlig hygien, måltider, av- och påklädning eller kommunikation. Sista steget i Försäkringskassans bedömning är att ställa sig frågan om behovet av hjälp är en följd av den psykiska funktionsnedsättningen.

Då medicinska tillstånd såsom epilepsi, lungblödningar, tillsyn på grund av trakestomi etc. inte i sig är en följd av psykisk funktionsnedsättning kommer tillsyn på grund av medicinskt tillstånd fortsättningsvis inte beviljas om grundläggande behov. Jag anser att detta är att dra saken till sin spets och jag återkommer med ett fall från verkligheten inom kort.

Domen ska hos Försäkringskassan beaktas vid nyansökningar, ansökningar om fler timmar och tvåårsomprövningar. Detta innebär att många kommer att påverkas av ovan nämnda dom.

Utan att någon lagändring har skett.

Linda Bergstrand
Jurist
Tfn: 08-23 26 12
E-post: linda@godassistans.nu