Författare: God Assistans

Definitionen av personlig assistans infördes den 1 juli 1996. För att beviljas personlig assistans krävs bland annat att den funktionshindrade behöver hjälp med de grundläggande behoven. De grundläggande behoven är: personlig hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation och annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

”Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade” har med tiden kommit att innefatta följande:

1. Aktiv tillsyn på grund av psykiskt tillståndEnligt praxis räcker det inte med enbart en psykisk funktionsnedsättning för att en funktionshindrad ska behöva aktiv tillsyn av övervakande karaktär. Det krävs även ett utåtagerande aggressivt beteende, samt en risk för allvarliga konsekvenser. Det betyder en risk att föremål skadas eller att personen skadar sig själv eller andra. Det krävs dessutom enligt praxis antingen att denna risk uppstår med viss frekvens, det vill säga att någon ofta behöver ingripa för att hindra att det händer något eller att aggressiviteten är mycket lättväckt, oförutsägbar och våldsam.För att hjälpbehovet ska bedömas som ett grundläggande behov ska det finnas ett behov av kännedom om personens funktionshinder och ingående kunskaper om den enskilde och att hjälpen måste ges av ett begränsat antal personer.
2. Aktiv tillsyn på grund av medicinsk problematikFör att personlig assistans för aktiv tillsyn av övervakande karaktär ska beviljas på grund av medicinsk problematik krävs i första hand att det rör sig om egenvård, eftersom assistansersättning inte får lämnas för sjukvårdande insatser. Det kan röra sig om vård av teknisk karaktär i den mening att behovet i mycket stor omfattning handlar om egenvård som inte personen själv kan hantera eller där brister i tillsyn kan medföra risker för personens hälsa.Aktiv tillsyn kan även bli aktuellt i situationer där ett tillstånd kan inträffa som kräver akut vård. Det krävs då att personen inte själv kan uppmärksamma när detta tillstånd uppstår och att han eller hon inte självständigt kan hantera situationen om den inträffar. Tillsynen förutsätter kännedom om sjukdomen som sådan, om personen och hur den yttrar sig hos honom eller henne. Det ska även finnas en viss frekvens och allvarlighetsgrad i den medicinska problematiken.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom daterad 2015-06-25 med målnummer 3527-14 slagit fast att ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” måste förstås på det sättet att det uteslutande tar sikte på personer med psykiska funktionshinder. Det vill säga, att även om den funktionshindrade är i behov av aktiv tillsyn på grund av medicinsk problematik så måste personen ha ett psykiskt funktionshinder för att kunna beviljas hjälpen som grundläggande behov.

Linda Bergstrand
Jurist
Tfn: 08-23 26 12
E-post: linda@godassistans.nu

Det finns några saker som verkligen kan göra mig galen och Försäkringskassans skälighetsbedömningar är en sådan sak!

En skälighetsbedömning uppstår när en funktionshindrad har yrkat tid för ett visst hjälpbehov, exempelvis 10 minuter för på- och avklädning av ett spastiskt 4-årigt barn, och när Försäkringskassan skriver i sin bedömning att de ”skäligen beaktar 5 minuter för på- och avklädning”. Försäkringskassan har då bedömt att den yrkade tiden inte är rimlig utifrån funktionsnedsättningen och dragit ned den med hälften.

Jag kan tycka att förfarandet är okej så länge Försäkringskassan bemöter yrkandet och berättar varför man inte anser att yrkandet är rimligt. Ofta ser dock svaret ut som ovan, vilket inte bara är oförskämt utan också strider mot Försäkringskassans egen vägledning.

I vägledningen, som fungerar som en handbok för handläggare, står det så här: ”Är behovet och tidsåtgången rimlig utifrån den försäkrades funktionsnedsättning? Om du i din bedömning inte anser att tiden är rimlig måste du motivera varför Försäkringskassan inte delar den försäkrades egen beskrivning av tidsåtgången. Motiveringen ska vara så tydlig att den försäkrade ska kunna förstå hur Försäkringskassan har tänkt och kunna bemöta Försäkringskassans bedömning vid en eventuell överklagan. Den försäkrade kanske till exempel skakar så mycket att vissa saker tar längre tid att göra. En rimlighetsbedömning av bedömningen av tid måste alltid utgå från detta.”

Min uppfattning är att de flesta försöker beskriva verkligheten så som den ser ut och att man som funktionshindrad inte vill ha mer hjälp än man behöver. Det skäliga är då att bevilja assistans i enlighet med yrkandet.

Med detta sagt vill jag passa på att önska er alla en riktigt härlig sommar! Snart stundar semester och då ska jag inta en skälig mängd sol!

Linda Bergstrand
Jurist
Tfn: 08- 23 26 12
E-post: linda@godassistans.nu

En funktionshindrad kan inte beviljas personlig assistans/assistansersättning utan bra intyg. Ett läkarintyg som styrker diagnosen är förstås alldeles avgörande, men det behövs också intyg som styrker själva hjälpbehovet. Det är inget formellt krav från myndigheterna, men tro mig, det behövs!

Tidigare har det varit relativt lätt att få en arbetsterapeut via habiliteringen att skriva ett ADL-intyg (ADL = all daglig livsföring), men på senare tid har habiliteringarna i princip vägrat detta med hänvisning till att det endast görs om det bedöms behövligt i den egna verksamheten. Då faller ansvaret tillbaka på kommunerna och Försäkringskassan som i sin tur inte ofta begär sådana intyg. Och slutligen faller ansvaret tillbaka på den enskilde som kan välja att försöka ordna och betala ett sådant intyg själv eller möjligen med hjälp av sin assistansanordnare. Det är absolut värt att försöka ordna med ett sådant intyg, men det blir sällan lika bra när en arbetsterapeut som efter att enbart ha träffat den funktionshindrade en gång skriver ett ADL-intyg jämfört med om habiliteringens arbetsterapeut med flerårig kunskap om den funktionshindrade gör det. Gäller det ett funktionshindrat barn är det dessutom många arbetsterapeuter som inte låter sig anlitas över huvud taget.

Jag tror inte att denna intygsovilja leder till något gott alls. Den funktionshindrade blir frustrerad och får ytterligare en sak att kämpa med, läkarna får mer att göra eftersom den funktionshindrade ofta får vända sig på att läkaren och be att denne kompletterar sitt läkarintyg efter bästa förmåga och handläggarna på myndigheterna får i många fall ett undermåligt beslutsunderlag. I allra värsta fall får den funktionshindrade inte vad den får rätt till.

Linda Bergstrand
Jurist
Tfn: 08-23 26 12
E-post: linda@godassistans.nu

En kvinna hade beviljats assistansersättning av Försäkringskassan och hade valt kommunen som assistansanordnare. Kommunen sa efter ett tag upp avtalet med kvinnan och överlät åt henne att anordna sin assistans på annat sätt. Kommunen hänvisade till att personalen hade en otillfredsställande arbetsmiljö.

Justitieombudsmannen (JO) har i sitt beslut i ärendet riktat kritik mot kommunen. Kommunen har, enligt 2 § och 9 § LSS, ansvar för att tillhandahålla personlig assistans om den enskilde begär det, oavsett vem som beviljat insatsen. I lagens förarbeten beskrivs kommunens ansvar som ett basansvar. Kommunen hade alltså inte laglig grund för att säga upp sitt avtal med kvinnan.

Som funktionshindrad och berättigad till personlig assistans behöver du således inte vara rädd för att kommunen ska göra slut med dig. Det har de nämligen inte rätt att göra.

Linda Bergstrand
Jurist
Tfn: 08-23 26 12
E-post: linda@godassistans.nu

Mitt jobb innebär ofta att vara med hela vägen från ansökan till beslut. Jag värderar intyg, hjälper till att formulera en behovsbeskrivning, är med på hembesöket som Försäkringskassan och/eller kommunen gör, hjälper till att lämna synpunkter på förslag till beslut och överklagar beslut om så är nödvändigt. Allt detta görs naturligtvis tillsammans med kunden.

Jag vet att det jobb jag lägger ner gör skillnad, men ibland är det lite extra påtagligt. En av våra kunder hade fått ett förslag till beslut gällande personlig assistans med cirka 33 timmar per vecka (jag har bland annat nämnt det i detta inlägg:). Efter att vi begärt nya intyg och lämnat dessa tillsammans med synpunkter till Försäkringskassan kom så ett beslut omfattande 84 timmar per vecka. Ett avsevärt bättre beslut!

En riktigt bra start på en arbetsvecka!

Linda Bergstrand
Jurist
Tfn: 08-23 26 12
E-post: linda@godassistans.nu

Barbro har varit berättigad personlig assistans sedan 2007 på grund av en progredierande sjukdom. Bromma stadsdelsnämnd har dragit in Barbros personliga assistans efter att Barbro fyllt 65 år då stadsdelsnämnden anser att hon inte längre tillhör personkretsen enligt LSS.

Kammarrätten konstaterar att de insatser som prövats på nytt av nämnden har beviljats enligt 9 § 2 LSS. Av 9 b § LSS framgår att sådana insatser får beviljas en person över 65 år enbart under vissa förutsättningar, som att personen i fråga sökt eller fått assistansen beviljad före 65 årsdagen. Personlig assistans enligt LSS är emellertid avsett att täcka det behov som inte täcks av assistanstimmar enligt 51 kap. SFB. Det är således fråga om två olika insatser. Barbro har hänvisat till förarbetena i lagen som enbart avser assistansersättning enligt SFB. Barbros insats enligt LSS har dessutom varit tidsbegränsad och nämnden har således inte varit förhindrad att göra en ny prövning av förutsättningarna för att bevilja Barbro personlig assistans enligt LSS. Kammarrätten finner att Barbro, trots sin progredierande sjukdom, inte tillhör personkretsen enligt LSS. Kammarrätten avslår Barbros överklagan.

Fram till doms dato har personer över 65 år fredats från omprövningar av personlig assistans och assistansersättning. Har man beviljats assistans före 65-årsdagen har man fått behålla den. Insatsen har dock inte kunnat öka i omfattning. Redan i dagsläget är kommunerna pigga på att fatta tidsbegränsade beslut om personlig assistans, trots att det klart framgår att personen i fråga inte kommer att förbättras i sitt funktionshinder. Denna dom (som jag innerligt hoppas kommer att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen) kommer ytterligare att öka omfattningen av tidsbegränsade beslut. Kommunerna kommer inte att dra sig för att dra in besluten efter 65-årsdagen eftersom det, de facto, sparar kommunen pengar. Jag blir beklämd när lagen tolkas som fan läser Bibeln.

Linda Bergstrand
Jurist
Tfn: 08-23 26 12
E-post: linda@godassistans.nu

Efter två månader här på God Assistans börjar jag känna mig varm i kläderna igen! Jag vet inte om det bara är våren eller om jag faktiskt alltid är så här känslosam, men jag har redan hunnit med hela skalan från jublande glad till fullständigt frustrerad. Efter att ha arbetat med personlig assistans sedan 2001 borde jag ju teoretiskt sett redan ha varit med om det mesta, men en del av charmen (och en del av frustrationen) är att man alltid ställs inför nya utmaningar.

Ibland tänker jag att mitt arbete egentligen inte skulle behövas. I den bästa av världar. Myndigheterna måste ju, enligt legalitetsprincipen som är grundlagsfäst, underkasta sig lagar och andra rättsregler. All offentlig maktutövning måste ha stöd i lag. Maktutövningen ska alltså vara normmässig och förutsägbar istället för slumpmässig eller godtycklig. I teorin.

I praktiken är svårigheten med exempelvis rättsområdet personlig assistans att det är en ramlagstiftning. Den säger till exempel att om dina grundläggande behov överstiger 20 timmar så har du rätt till assistansersättning, men inte hur myndigheten ska komma fram till hur dina grundläggande och övriga behov ska räknas i just ditt specifika fall. Därför kan det vara bra att ha en jurist på sin sida som är insatt i rättsområdet, rättspraxis och som kan hjälpa dig att formulera krav på insatser och överklaga när du inte får din rätt tillgodosedd. För det händer. Ofta dessutom.

Många funktionshindrade kan nog skriva under på att man ofta får slåss för sin rätt och då finns jag där och hjälper dig gärna med detta. Kostnadsfritt. Jag försöker inte kräva vad som inte ska krävas, utan bara hjälpa dig att hävda din rätt. Du är välkommen att höra av dig!

Linda Bergstrand
Jurist
Tfn: 08-23 26 12
E-post: linda@godassistans.nu